zitronis

Det här med städning och att hålla snyggt när man delar lägenhet med någon. En vän, en släkting, pojkvän/flickvän eller en skolkamrat. Jag tror det är väldigt få som råkar hamna i samma koja med någon som är lika som en själv när det gäller just städning. Såklart att ingen vill ha det exakt lika som någon annan, det är klart men jag skulle inte klaga om min sambo vaknade upp en morgon och helt plötsligt slutade slänga kläderna på golvet, plockade undan disken, inte sprätter mat och fett runt hela köket när han lagar mat.

Det finns en viss charm i det också, såklart! Men jag börjar tappa orken mer och mer att varje dag plocka undan och städa efter oss båda. Missförstå mig rätt, det behöver såklart inte vara helt perfekt hela tiden. Jag dammar t.ex. VÄLDIGT sällan. Men att lägga använda strumpor direkt i tvättkorgen på kvällen eller att hänga upp byxorna på kroken är inte särskilt svårt :) Och om man tar det försiktigt när man steker köttfärsen så hamnar det inget utanför och då blir det inte lika jobbigt för NÅGON AV OSS att göra rent spisen sen. :)

Jag är en människa som trivs bäst när det är ordning och reda runt mig. Är det stökigt kan jag inte koncentrera mig, känner mig stressad och kan helt enkelt inte må bra, slappna av. Kalla mig störd, det gör min sambo. Han säger att det är nåt fel på mig och att jag är sjuk. Men jag måste faktiskt få säga att jag inte håller med där. Det finns folk som inte tycker om att läsa böcker, som inte tycker om att gå på toa och låsa dörren med rädsla för att bli inlåst. Det finns till och med de som inte tycker om att städa. ;)  Precis likadan är jag, bara det att mitt "hinder" är att jag inte tycker om att ha det stökigt.

Okej, man kan inte ändra på en annan människa. MEN, ibland får man göra uppoffringar i vardagen för att det ska gå runt. Det kan t.ex. vara att min sambo slänger sina strumpor (en i sopkorgen då det är hål i den och den andra i tvättkorgen) i tvättkorgen så att JAG slipper göra det sen. Eller att jag hoppar över att se nåt på Tvn som jag vill se, bara för att min sambo ska få se vad han vill. Eller att jag tvättar åt oss, för det tror jag inte att han skulle vilja, då slipper han det.

Jag har nu inte städat denna lägenhet på 1 vecka. (Med städa kan jag mena dammsuga lite lätt, plocka undan skräp och sånt. När jag säger städa menar jag inte PUTSA ALLA YTOR SKINANDE RENA, utan plocka undan så det inte ligger grejer överallt och hålla golvet fritt från strumpludd och damm. ) Och när jag nu valde att ta tag i mig själv och bara göra det så frågar jag min älskade sambo om inte han kunde ta hand om köket. Jo han skulle det men jag märkte att det fanns visst missnöje i tonen. Han var irriterad på mig för att jag hade öppnat balkongdörren och : -"För att du ska hålla på och städa hela jävla tiden." Jag tyckte bara att efter en helg med magsjuka här inne och att dammet och strumpludden bara yrde kunde det vara dags för en rengöring av hemmet. Vem kan må dåligt av lite ordning och reda?

Framför allt, vad finns det att gnälla på om man har fått en flickvän/sambo/skolkamrat som gillar att städa när man inte gör det själv?

Hade jag varit en som inte prioriterar ordning och reda hade jag varit glad av att ha någon som bryr sig :)