Lead me there...

Jag vet inte vad jag ska säga, jag vet inte vad jag ska göra.
Varför blev det såhär?
Hur ska jag orka?
Orkar du?
Kommer vi klara det här?

Så många frågor, så många svar jag inte vill ha men ändå söker. Vad gjorde jag för fel? Varför ska det alltid vara jag som inte räcker till? Jag önskar ibland att jag inte existerade, eller att jag var något annat, någon annanstans där jag var ovetande. Hur mycket jag än glömmer, förtränger och raderar kommer allt tillbaka då det är som minst välkommet. Vet inte om jag ska vara arg eller ledsen!? Jag vill att allt ska vara bra, vill inte känna såhär. Ärlighet, ett ord som inte finns, ordet är förstört. Kommer det någonsin att komma tillbaka? Kommer det bli bra? Kommer jag nånsin känna tillit igen? Allt jag gjorde var att älska....min kärlek räckte inte!

Allt var en lögn!




We are leaving for shelter, we are leaving tonight. Something lost and forgotten is rising in search of your lie.
I follow your footsteps, I follow your voice. When it all seems forbidden I follow in need of a choice.
Baby you deny me my reasons to cry. Bring me where im from! How can you expect me to know how to fly?
Lead me there darling, away from what I have become!
I lean on you, precious. I lean on your faith. I trust you my lover and pray that it's still not to late.
It all seems so perfect, it all seems so cold. As the sun's going down I just need to do what i'm told!






2008

Ja, då har vi ett nytt år upp på allt också!

För att sammanfatta år 2007 kan jag säga att året började relativt bra, med lite ångest och oro men ändå trygghet. Vilket senare övergick till förtvivlan och önskan om att inte finnas kvar. Månaderna gick och i slutet av året lyckades ändå lyckan slå till hos mig. Jag blev kär! Och jag kan säga att såhär har det aldrig känts. Vet att det är nåt man brukar säga när man är just k ä r men jag menar det faktiskt! Jag brukar inte vara den som tar motgångar så lätt, men nu har jag verkligen kämpat för att få stanna kvar i detta. Ändå är jag bara ett blixtnedslag från att sabba allt! Jag hoppas och vill att du ska förstå hur jag känner och förlåta mina dåliga dagar, jag önskar att de inte fanns och ska göra allt för att de inte ska komma åter.
Nu känner jag att jag har hamnat utanför sammanfattningen lite, men jag har nog inte så mycket mer att säga om året som gick. Jo, jag tog studenten och åkte till Kroatien och Italien. En sak till: Jag hoppas att jag aldrig mer ska behöva fälla så många tårar som under året som gick!



Förlåt för allt jag gjort, nu är det slut på allt lidande för alla.



 Jag älskar dig!